Detta var decenniet då Michael tog steget från barnstjärna till vuxen megastjärna. Samtidigt som han behöll de starka banden till familjen och The Jacksons utvecklades han som underhållare, byggde upp ett legendariskt samarbete med Quincy Jones och skrev några av 1900-talets allra bästa poplåtar. Michael inledde decenniet som prins, men avslutade det som den obestridda "Kungen av Pop".

1978 spelade Michael tillsammans med Diana Ross och Richard Pryor i den mycket framgångsrika filmen The Wiz. Det var en musikalversion av den klassiska Trollkarlen från Oz, men i The Wiz utspelades berättelsen inte i Kansas utan i New York City, med en rollista som var helt och hållet afrikansk-amerikansk. Michaels rollprestation som Fågelskrämman togs väl emot av kritikerna, men det som kom att bli den mest avgörande följden av hans medverkan i filmen var mötet med musikproducenten Quincy Jones.
Quincy blev god vän med Michael under filminspelningen, och efteråt bad Michael Quincy hjälpa till att producera hans femte soloalbum.

Resultatet av deras samarbete blev albumet Off the wall. Det sålde i häpnadsväckande tjugo miljoner exemplar i världen över. Två av låtarna släpptes som singlar och for genast högst upp på listan, och ytterligare två lade sig bland de första tio. Även om Michael hade privilegiet att arbeta med några andra stora artister under skapandet av albumet, som Paul McCartney och Stevie Wonder, skrev han också en del av materialet själv, bland annat den första singeln som släpptes, "Don't stop 'til you get enough", och som också blev Michaels första listetta sedan "Ben". Låten rönte även uppskattning bland kritikerna och gav Michael en American Music Awards och dessutom en Grammy.



"Don't stop 'til you get enough" var på många sätt ett genombrott. Här tog Michael ett steg längre musikaliskt, med sin unika falsettbehandling av melodin som höjer sig över det drivande discodunket. Och med en nydanande video som visade Michael dansande i tredubbel upplaga tog den här låten honom högt över tonårens Motownrötter, mot en ny musikalisk sfär.

Albumet släpptes på nytt år 2001, och har sedan dess blivit certifierat som sju gånger platina.

Även om Michael hade nått stora framgångar med Off the wall hade det inte blivit det succéalbum han väntat sig. Michael tyckte att det var orättvist att han inte hade varit aktuell för priset "Årets bästa skiva", och han upptäckte också att hans hudfärg av många i branschen betraktades som en nackdel för honom. Michael var fast besluten att med hårt arbete ta sig över alla hinder i sin väg.
Förutom besvikelsen över Off the wall kämpade Michael på ett mer privat plan för att ta sig ur sin fars järngrepp som manager. När Michael 1974 fyllde tjugoett satte han punkt för allt yrkesmässigt samarbete med sin far och ersatte honom med en ny manager, advokaten John Branca.
Som Michael förklarar i sin självbiografi: "Det började kännas som om jag arbetade för honom och inte för mig själv. Och på det kreativa området går våra uppfattningar helt isär ... Jag ville bara ta kontrollen över mitt liv. Och det gjorde jag." Beslutet innebar en vändpunkt i Michaels karriär, och med den nyfunna kreativa friheten kom en enorm energi. Kanske var det därför Michaels nästa projekt blev en sådan milstolpe i musikhistorien: albumet Thriller.